svenska

Val av språk i universitetsundervisning och forskning

Det finns idag en ökande tendens i Europa att använda engelska inom akademisk undervisning och forskning. Denna utveckling är starkare inom naturvetenskaperna än inom humaniora. Tendensen att enbart använda engelska i vetenskapliga publikationer och vid internationella (men även nationella) konferenser blir allt tydligare. I sådana sammanhang är det utan tvivel så, att det som den internationella kommunikationen vunnit på detta har varit på bekostnad av alla andra språk utom engelska.

En liknande situation råder inom samhällsvetenskap och humaniora. I icke engelskspråkiga länder kan behovet av att tillhöra den internationella vetenskapliga världen tyckas kräva att engelska används snarare än det egna språket.

Denna attityd, som är i tilltagande, innebär en språklig, kognitiv och kulturell risk. Engelska är inte ett neutralt kommunikationsmedel som kan användas vid alla tillfällen. När engelska är det förhärskande eller t. o. m. det enda språk som används, bortser man från eller glömmer viktiga traditioner, begrepp och metoder som utvecklats i andra språk. Huvudfåran i olika discipliner – som bestämmer vilka teman och problem som är mest relevanta – kommer dessutom lätt att domineras av talare från engelskspråkiga länder. Detta har redan visat sig påverka tilldelningen av forskningsanslag till icke engelskspråkiga länder.

• Europeiska samarbetsorganisationen för nationella språkinstitutioner i Europa, EFNIL, ser med djup oro på utvecklingen att engelska används mer och mer som akademiskt undervisningsspråk i icke engelskspråkiga länder. Denna tendens att använda engelska istället för de olika ländernas standardspråk i universitetsundervisning och forskning begränsar dessa språks domäner och deras utveckling och hotar därmed Europas språkliga mångfald, som är viktig för vår kontinents kulturella mångfald och välfärd.

• EFNIL erkänner helt och fullt det praktiska i att forskare och studenter använder engelska, när de inte har något annat gemensamt språk. Men EFNIL varnar för användningen av reducerade varianter av engelska som det dominerande eller enda språket för undervisning och publikationer i icke engelskspråkiga länder, eftersom övriga språk därigenom devalveras och gradvis blir allt mindre lämpade för vetenskaplig diskurs. Självfallet sätter detta ytterligare press på lärare och andra utbildare såväl som på studenter, vars kreativitet kan hämmas.

• EFNIL erkänner fördelarna med att använda engelska i internationell kommunikation, speciellt när det gäller ”hård” vetenskap, där även en förenklad engelska kan hjälpa till att förklara andra internationella semiotiska system, såsom matematiska uttryck, tabeller, kemiska formler och grafiska figurer. Men användningen av andra språk förutom engelska måste uppmuntras även inom dessa områden, i syfte att göra det möjligt för alla språk att fortsätta att utveckla en diskurs på hög vetenskaplig nivå, men även att göra vetenskapliga problem och resultat tillgängliga för allmänheten.

• Forskare bör använda sitt modersmål och dessutom de språk som deras studier kräver. Det är inte nödvändigt att helt undvika engelska, men man bör överväga att först i andra hand använda engelska för att redovisa sina argument och forskningsresultat.

• Därför vädjar EFNIL med emfas till akademiskt och politiskt ansvariga i icke engelskspråkiga länder i Europa att uppmuntra lärare och studenter att använda sitt eget språk i forskning och studier.

• För Europas kulturella och språkliga mångfalds skull vädjar EFNIL även till professorer, studenter och universitetsförvaltningar i engelskspråkiga länder att bedriva studier i och använda sig av andra europeiska språk. Detta kommer att bidra till att den språkliga mångfalden i Europa och de värden som detta medför bevaras.

(godkänt av EFNIL:s generalförsamling den 28 september 2014 på Accademia della Crusca)