Rickard Domeij (Sweden): Can official web sites be accessible for all? A Swedish language policy perspective

Can official web sites be accessible for all? A Swedish language policy perspective

Rickard Domeij, Language Council of Sweden

According to the Language act (2009: 600), public information and services should be available in Swedish for everyone living in Sweden. The language should be simple and comprehensible. According to the Law on national minorities and minority languages ​​(2010: 724), the national minorities in Sweden have the right to communicate with the authorities in Finnish, Meänkieli and Sami in specific geographical areas. The authorities also have an obligation to promote and make visible all the national minority languages, including Roma and Yiddish. The same applies to the Swedish sign language. Information in many other minority languages is needed to reach people that has recently moved to Sweden.

The responsibility for monitoring the implementation of the language act is on the Language Council in Sweden. As part of this effort, we have examined the language situation on the Internet in Sweden (Domeij 2010) and looked into how language technology can be used as a means to meet citizens' linguistic needs in new ways (Domeij et al 2011, Domeij et al forthcoming). We have produced a guide with practical advice to public agencies on how they can make their websites more accessible in a multilingual perspective (Språkrådet 2012). We have also been exploring methods to measure the accessibility of public websites based on the guidelines (Domeij & Spetz 2012).

In my presentation, I outline the work we have done and the results we have so far.

References

Domeij, R. (2010a). En språkpolitik för internet (Eng: A language policy for the Internet). Rapporter från Språkrådet 2. Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.

Domeij, R., Breivik T., Halskov J., Kirchmeier-Andersen, S., Landgård, P. och Nørstebø-Moshagen, S. (2011). Språkteknologi för ökad tillgänglighet (Eng: Language technology for increased accessibility). Linköping, 27–28 okt 2010. Linköping University Electronic Press 2011.

Domeij, R. och Spetz, J. (2012). Flerspråkig tillgänglighet på webben? Metoder för att mäta webbtillgänglighet i flerspråkigt perspektiv (Eng: Multilingual web accessibility ¬¬– methods for measuring web accessibility in a multilingual perspective). Slutrapport för projektet Metoder för mätning av webbtillgänglighet i språkpolitiskt perspektiv. http://www.sprakradet.se/13909

Domeij, R. & Spetz, J. (2015). Begripliga myndigheter på nätet. Hur skapar man tillgänglighet för alla i ett flerspråkigt samhälle? (Eng: Comprehensible authorities online – how do you create accessibility for all in a multilingual society?). I: Svenskans beskrivning 33. Helsingfors universitet.

Språkrådet (2012). Vägledningen för flerspråkig information – praktiska riktlinjer för flerspråkiga webbplatser (Guide to multilingual information – practical guidelines for multilingual websites). Rapporter från Språkrådet 5.

Domeij, R., Karlsson, O., Moshagen, S. & Trosterud, T. (forthcoming). Enhancing information accessibility and digital literacy for minorities using language technology – the example of Sami and other national minority languages in Sweden. Sullivan & Cocq (eds) Indigenous Writing and Education, Studies in Writing Series.

På svenska:

Kan offentliga webbplatser göras tillgängliga för alla? Ett svenskt, språkpolitiskt perspektiv.

Enligt språklagen (2009:600) ska offentlig information och service finnas tillgänglig på svenska för alla som bor i Sverige. Språket i offentlig verksamhet ska vara enkelt och begripligt. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2010:724) har de nationella minoriteterna i Sverige rätt att kommunicera med myndigheterna på finska, meänkieli och samiska i särskilda geografiska områden. Myndigheterna ska främja och synliggöra alla nationella minoritetsspråk, också romska och jiddisch. Motsvarande gäller det svenska teckenspråket. För att nå ut till nyinflyttade med viktig information behöver myndigheterna också använda på flera andra minoritetsspråk.

Ansvaret för uppföljningen av språklagen ligger på Språkrådet. Som en del i det arbetet har vi undersökt språksituationen på internet i Sverige (Domeij 2010) och tittat på hur språkteknologi kan användas för att möta medborgarnas språkliga behov på nya sätt (Domeij m.fl. 2011). Utifrån det har vi utarbetat en vägledning med praktiska råd till myndigheter och andra organisationer om hur de kan arbeta med flerspråkig webbinformation (Språkrådet 2012). Vi har också utforskat metoder för att undersöka den flerspråkiga tillgängligheten på myndigheters webbplatser (Domeij & Spetz 2012) med utgångspunkt i vägledningen.

I min presentation redogör jag översiktligt för detta arbete och de resultat det gett hittills.